Dagens derby mellan Baif och Söderåkra AIK slutade oavgjort, 4–4 (3–2). Men hur nöjda ska vi egentligen vara med den poängen?
Vi kan i alla fall vara nöjda med den första halvan av första halvlek – för där briljerade vi spelmässigt. Ett tidigt ledningsmål på straff av Oliver Nielsen gav oss både tro och hopp om en trevlig eftermiddag. Och vi fortsatte på den inslagna vägen – Adam Johansson utökade ledningen med både 2–0 och 3–0. I detta skede var allt frid och fröjd och den så efterlängtade segern fanns sannerligen i vårt grepp.
Men efter den fantastiska starten tappade vi initiativet. Vi började släppa till målchanser, och Söderåkra – som alltid är tunga att möta när de får vittring – tog över allt mer. Reduceringen till 3–1 i minut 28 blev ett tydligt momentumskifte. Våra aktioner blev mer tveksamma, och två minuter före paus kom också 3–2.
Pausvilan gav oss tyvärr inte den omstart vi hade hoppats på. Redan i andra halvleks inledning kom kvitteringen – som ett brev på posten. 3–3. Med tanke på den tuffa vår vi har bakom oss kunde det ha knäckt oss mentalt. Men vi reste oss och tog oss samman. Resten av matchen blev en jämn, fysisk och känslofylld kamp.
Ungefär halvvägs in, i den 66:e minuten, driver Markus Lemon bollen ner mot kortlinjen. Han vänder upp och slår ett högt inlägg mot utkanten av straffområdet. Där står Vincent Nylander redo – han möter bollen på volley med högerfoten och får fullträff! Stenhårt, lågt, och otagbart i målvaktens bortre hörn: 4–3.
Men med en dryg kvart kvar kom Söderåkras kvittering till 4–4 – ett resultat som stod sig matchen ut. Totalt sett en svängig drabbning som rättvist slutade oavgjort, men där vi ändå hade ledningen i våra händer både en och två gånger. Det gör det extra surt att vi inte lyckades stå emot trycket. Återigen släpper vi in tre eller fler mål, vilket så klart gör det svårt att vinna matcher.
Samtidigt finns det mycket att ta med sig. Vi har haft en bra träningsvecka, och under matchens första tjugo minuter spelade vi kanske vår bästa fotboll för säsongen. Lägg till två riktigt läckra mål – Adams 3–0 och Vincents 4–3 – så finns det ändå gott om ljuspunkter att bygga vidare på.