BAIF fick med sig en poäng hem från Dackehed i kvällens kommunderby mot Gullabo/Gullaboås. 2–2 (1–1) slutade matchen som innehöll det mesta som man kan förvänta sig av ett derby; kamp, dramatik men även stundtals fin fotboll. Hemmalaget inledde bäst och nyttjade ofta kanterna att anfalla på. Ett av dessa anfall var det i den fjärde minuten när G/G tog ledningen på ett motlägg som retfullt gick i en båge över en chanslös Rasmus Olin och in i mål, 1–0.
Efter vår virriga inledning så hittade vi så småningom in i matchen och jämnade ut spelet. När Alexander Olsson nådde högst i en nickduell inne i straffområdet och skarvade bollen i nät till 1–1 var det helt i sin ordning. Ett resultat som stod sig in i pausvilan.
Andra halvlek fortsatte att vara jämn, och bölja fram och tillbaka. Chanser fanns, inte minst när vi flera gånger hittade in med genomstickare bakom motståndarbacklinjen med friläge som resultat. Det var bara det sista lilla som saknades för att vi skulle kunnat ta ledningen både en och två gånger. När matchen led mot sitt slut pekade allt mot 1–1, men men men… En ordentlig kalldusch skulle komma i den näst sista minuten då G/G nickade in ledningsmålet 2–1. Det var det det, tänkte vi nog alla. Men kom ihåg: ge aldrig upp! För det skulle komma ytterligare en chans och ytterligare ett nickmål och denna gång var det vi som gjorde det, eller rättare sagt Alexander Olsson, när han prickade in Adam Johanssons hörnspark med skallen fram till 2–2 i matchens sista sekund. Väldigt blandande känslor efter matchslutet, men i slutänden är en poäng bättre än noll (men samtidigt sämre än tre…).